Tag Archives: Krabbdräkt

På bröstfronten intet nytt

25 Nov

Jag önskar att jag kunde inleda denna text med en stor utläggning om hur Günther Wallraff är min stora idol och hur jag i år, ja nästan decennier har längtat efter en chans att med list och skärpa infiltrera någon hemlig organisation, i ivrig jakt på ett stort avslöjande. Men, nej. Jag tillbringade visserligen hela lördagen som en högst delaktig part i något så typiskt kvinnligt som en möhippa. Men jag skulle ljuga om jag varit med om en dramatisk, livsomvälvande upplevelse.

I själva verket var resonemanget bakom mitt deltagande väldigt enkelt: Sara ska gifta sig med Markus. Jag är Saras vän. Alltså passar jag bäst in på möhippan. Könsroller är trams.

Min första reaktion var dock mer tveksam än jag nu ger sken av. Inte så mycket av rädsla att ha tråkigt eller inte passa in. Men kanske till viss del ändå för att de tjejer jag inte träffat tidigare kanske skulle känna sig lite berövade på sin heldag i de dubbla x-kromosomernas tecken. En fullt rimlig reaktion i sådana fall, kan jag tycka, även om jag inte hade resonerat så för egen del. Nå, det lilla tvivlet byttes ganska snart mot ett ”Hur ofta får man egentligen en sådan här chans?” och ytterligare lite senare till ett något mindre dramatiskt ”Yay, en trevlig dag och kväll med bra människor”.

Så när du, Googlebrukande socialantropolog ifrån 2071 söker igenom bloggar ifrån det tidiga 2000-talet i jakt på könsidentiteternas upplösning och ett första steg mot det postpatriarkala Gehenna du kallar ”idag” läser detta, dra inte för stora växlar på dessa enkla ord. Det är faktiskt utomordentligt odramatiskt för män och kvinnor att umgås. I själva verket kan jag, trots min blygsamma erfarenhet ifrån båda delar, tycka att möhippor verkar ha ganska mycket gemensamt med svensexor: Ett tiotal personer i 30-årsåldern spenderar stora delar av dagen instoppade i bilar och fyller ut resten av tiden med skratt och alkohol. Visst, öl och vin förekommer i lite olika proportioner på de två, men på plats finns alltid fem personer du känner väl och en udda filur med utmärkande ansiktsbehåring. Åtminstone är det så jag minns dessa tillställningar.

Så vad gjorde vi mer konkret i lördags? Och framför allt, vad gjorde den blivande bruden?

Äsch, det vanliga. Baka lite margherita med oxfilé här, gå på kräftskiva iförd krabbdräkt där.

Själv njöt jag för det mesta. Även om ”smyckestillverkning” inte lyckades motsvara de lågt ställda förväntningarna. Bäst blev istället kvällen. Givetvis. Självklart. Det hela påminde mycket om delar av sällskapets legendariska ”vin och älta”-kvällar, fast med mindre ältande och med mer skratt. Och faktiskt, att försöka hänga med i svängarna när en skvadron småbarnsmammor pratar förlossning och amning är inte så svårt. Då var det, enligt min ringa mening, lite knepigare att hålla jämna steg när heminredning och -renovering stod på dagordningen. Hoppas nu bara att min lycka lyckas lysa igenom viljan att försöka sätta in min upplevelse ur sitt odramatiska sammanhang, för skoj, det var det verkligen. Till skillnad från min blogg, som tydligen är ”sjukt tråkig och bara handlar om spel”.

Wow,märkte just min ”lycka lyckas lysa”-allitteration. Nåja, bäst att sätta punkt. En vill ju inte verka långrandig.

Annonser